lördag, juni 23, 2007
Joe Labero och Las Vegas.
”Jag har länge varit nära att få min egen show i Vegas. Men i slutändan tycks det omöjligt – om man inte är homosexuell, jude eller amerikan. Ja, jag vill ju självklart inte låta fördomsfull, jag är bara krass. En blond svensk viking har svårt att hävda sig mot de hierarkier som styr i Vegas – där makten består av judiska buisnessyndikat, amerikanska dollarmiljonärer och homosexuella artistbokare."
-Joe Labero
Jaaaaa du...
Detta fick jag höra om för några timmar sedan då jag lyssnade på Pang Prego på den statligt ägda radiokanalen P3.
Några väldigt intressanta analyser av uttalandet och en högläsning av citatet från tidningen Resumés (tidningen som har valt att publicera den intervju där citatet återfinns) förlag fick plats i programmet.
Jag orkar inte just nu gå in på citatet, men kan ju bara göra en liten association från Labero och Vegas till en ganska nyligen släppt singel; efter lite kikande på nätet tror jag att den släpptes den 12/3-07; med och av Natascha Bedingfield som heter "I wanna have Your babies" där den första versen lyder:
What happens in Vegas stays in Vegas,Jag råkade höra en intervju med damen ifråga på samma eminenta radiokanal¨, i programmet P3 Star, och låten analyserades i småbitar av Natascha och programlederskan fröken Bråding.
But what if it don't?
What happens in my head stays in my head,
But sometimes it won't.
What if you knew what I was thinking?
Would it make you like "Whoa!"?
I don't wanna risk putting my foot in this
So I keep my mouth closed.
Den första versen tycker jag att Labero borde spela om och om igen för sig själv där han ligger på sitt hotellrum och gråter över sina missade chanser här i livet, och känner ilska mot judar, homosexuella och amerikaner.
Helt klart är ju att det som händer i Vegas den här gången inte fick stanna där, eftersom Joe berättade det för tidningen Resumé och i förlängningen hela svenska folket, och nu börjar vi ju märka vad som händer om det inte stannar i Vegas.
Det var första två raderna, nu kommer vi till rad 3 och 4. Ibland tänker man saker som faktiskt borde stanna inuti skallen, men den här gången gjorde de inte det...
"What if you knew what I was thinking?
Would it make you like "Whoa!"?"
Jaaa, Joe, nu när jag fick reda på vad du faktiskt tänker, så blir det liksom Whoa!
" I don't wanna risk putting my foot in this
So I keep my mouth closed."
Detta är nog ett av de viktigaste sakerna i hela versen. Fram tills nu har Joe bara filosoferat och faktiskt följt Nataschas text till punkt och pricka, men han struntade i den sista grejen, att hålla munnen stängd.
Kanske är det som så att Joe hörde Nataschas sång och tänkte att han faktiskt också var lite nyfiken på vad som skulle hända om det inte stannade i Vegas, i hans huvud, vad folk skulle tycka om honom då, och att han troligen var lite modigare än fröken Bedingfield, så han vågade faktiskt trampa rakt ner i klaveret.
Nu är vi åter till debatten om farliga dataspel, tv, musik och så vidare.
Om man spelar Postal 2, kommer man då och gå ut med en spade och slå ihjäl folk och sparka fotboll med deras huvuden?? Om man lyssnar på Marilyn Manson, blir man ond och skjuter bilister med snipergevär då?
När man kollat på motorsågsmassakern, blir man en själv?
När jag nu väldigt hastigt visat på att Joe Labero lyssnat på en farlig låt av Natascha Bedingfield och bestämt sig för att leva ut låten tycker jag att vi en gång för alla kan enas om att det är livsfarligt med musik i alla fall!!! Musikens påverkan på psykiskt instabila personer är oerhört stark, och nu har den tydligen påverkat en blond svensk viking dessutom!
SKANDAL!
Eller?...
Kubbspel från Åhléns.
"Hejsan alla glada midsommarfirare."Skulle man kunna ha sagt om man trodde att alla midsommarfirare var glada.
De var det inte kan jag berätta.
När jag kom hem, strax innan 01.00 på midsommardagens tidigaste morgon, var det lite tjafs utanför mitt fönster, nere på gatan.
En tjej stod upptryckt mot väggen av nån smart kille, och killens kompis stod en bit bort och verkade lite smått besvärad av pojke vs. flicka...
Lite fördomsfull som jag är tänkte jag direkt att killen kanske gör något dumt och våldsamt, för det är, enligt min mening, det som ibland händer när pojkar är tokfulla och heligt förbannade på sina flickvänner eller någon annan stackare som råkar stå lite för nära...
Nu hände ingenting våldsamt, utan killen höll fast tjejen som sa åt honom att släppa henne och sticka därifrån. Till slut släppte den lilla alkoholpåverkade gossen sin dam som gick och satte sig i en port och började gråta. Den gudfruktiga gossen släntrade iväg till sin kamrat, och tillsammans gingo de, dock inte hand i hand, iväg genom natten.
Och tjejen satt kvar i porten och grät...
Men nu till det egentliga budskapet med min lilla bloggning; kubbspelet från Åhléns!
I onsdags, möjligen torsdags, gick jag till Åhléns med en liten vän och hans ännu kortare flickvän/sambo. Vi var där i kubbärende.
På midsommar spelar man kubb tyckte mina Åhlénsfärdkamrater.
Så in på Åhléns gick vi, där ett av de första sakerna man ser är ett kubbspel för 100 kronor.
Lite smått skadad är jag, för jag lägger näst intill alltid märke till löjliga felstavningar och särskrivningar, och texten på kubbspelet var ju helt otroligt rolig.
"Ett medeltida sällskaps spel från Gotland"
OK.
Det är mycket möjligt att det inte heller var ett stort G i Gotland, men så hemskt petig skall jag inte vara.
Det är ju ändå lite häftigt att de säljer, som jag tolkar texten med lite smått underliga syftningar åt olika håll, ett medeltida sällskaps spel för endast 100 kronor. Om det verkligen var så att spelet tillhört ett medeltida sällskap hade jag förväntat mig att det skulle kosta multum, och ligga inmontrat på ett museum, inte säljas i detaljhandeln för en Carl von Linné.
Men vad vet väl jag, det enda jag vet är att den lilla gråtande flickan inte sitter kvar i porten, såvitt jag vet kanske hon sitter på en äng, och luktar på sina blommor... Innan hon satte sig rakt på en (...) ???.
Mims - This is why I'm hot
Så bra det kan bli när man kan komma på många ord i en refräng!
Nu tänker jag ta mig friheten att lite smått direktöversätta sommarens smartaste refräng:
Väldigt fin låt.
När jag satt och översatte den intelligenta texten och samtidigt slösurfade lite Mims på google så hittade jag det här. En väldigt stringent analys av texten som visar på att den inte är så dum ändå.
Kram kram!
Nu tänker jag ta mig friheten att lite smått direktöversätta sommarens smartaste refräng:
Det här är varför jag är het.
Det här är varför jag är het.
Det här är varför, det här är varför.
Det här är varför jag är het.
Det här är varför jag är het.
Det här är varför jag är het.
Det här är varför, det här är varför.
Det här är varför jag är het.
Jag är het för att jag är flygig.
Du är det inte för att du inte är det.
Det här är varför, det här är varför.
Det här är varför jag är het.
Jag är het för att jag är flygig.
Du är det inte för att du inte är det.
Det här är varför, det här är varför.
Det här är varför jag är het.
Väldigt fin låt.
När jag satt och översatte den intelligenta texten och samtidigt slösurfade lite Mims på google så hittade jag det här. En väldigt stringent analys av texten som visar på att den inte är så dum ändå.
Kram kram!
Etiketter:
flygig,
het,
Mims,
smartaste refräng,
stringent,
this is why i'm hot
torsdag, maj 24, 2007
onsdag, maj 23, 2007
MAT
Nu har jag ätit jättemycket. Så jag är riktigt mätt.
Hur lång är du då?
Hur så?
Jo, men du blidde ju riktigt mätt...
Förlåt mig. Men jag fick ett infall, att skriva ner en dålig ordvits...
Hoppas ni kan ursäkta mig!
Kram!
Hur lång är du då?
Hur så?
Jo, men du blidde ju riktigt mätt...
Förlåt mig. Men jag fick ett infall, att skriva ner en dålig ordvits...
Hoppas ni kan ursäkta mig!
Kram!
lördag, maj 12, 2007
Nya inlägg
Det finns en bok.
Skriven av en författarinna.
Den ska man nog läsa tycker jag.
Började läsa den alldeles nyss, och gillar stilen.
En speciell sak med boken är att huvudkaraktären, bland mycket annat, samlar på ord.
Och eftersom ordens hem är här, så tänkte jag att jag skulle rekommendera boken till alla er som aldrig läst en bok om en flicka som samlar ord.
Så, sagt och gjort, jag rekommenderar varmt vinnaren av Augustpriset 2006! Läs den!
Susanna Alakoski - Svinalängorna.
Skriven av en författarinna.
Den ska man nog läsa tycker jag.
Började läsa den alldeles nyss, och gillar stilen.
En speciell sak med boken är att huvudkaraktären, bland mycket annat, samlar på ord.
Och eftersom ordens hem är här, så tänkte jag att jag skulle rekommendera boken till alla er som aldrig läst en bok om en flicka som samlar ord.
Så, sagt och gjort, jag rekommenderar varmt vinnaren av Augustpriset 2006! Läs den!
Susanna Alakoski - Svinalängorna.
Etiketter:
augustpriset,
böcker,
ord,
susanna alakoski,
svinalängorna
måndag, maj 07, 2007
Fläskkotlett
Jag har läst medie- och kommunikationsvetenskap, där får man bland annat lära sig ett och annat om skillnaden på opinionsförmedling och opinionsbildning...
Aftonbladet har börjat med en äcklig sak kallat mustaschkampen, där stackars män skall tvingas spara mustasch, fotografera sig själva med densamma och vara med i någon tävling.
Allt detta för att rädda livet på folk som har prostatacancer, eller möjligen förebygga utvecklingen av cancer i prostatan.
Hur rimmar detta då? Illa såklart. Ingen blir frisk från, eller undviker, prostatacancer bara för att de odlar mustasch. Det är ju såklart pengarna det genererar när man skickar sms och röstar på den snyggaste mustaschen, som senare påstås gå till cancerfonden, som räddar liv.
Pengar räddar liv, inte mustascher!!!
Sen så kan man ju fråga sig om det är ett ändamål som helgar medlen... Detta med att samla in pengar till cancerfonden genom att ett nyhetsmedium agerar opinionsbildare...
Tjaaa. Aftonbladet tjänar ju massa pengar på att man går in på deras hemsida och tittar på bilderna, då det ju är späckat med reklam överallt på aftonbladet.se...
Bra tänkt aftonbladet, men jag tycker ni begår justitievåldtäkt (vad det nu kan vara...?)!
Som protest tänker jag raka mig enbart på överläppen ett tag framöver, och då jag tyvärr inte har någon rejäl skäggväxt, utan en ganska blek kopia av ansiktsbehåring, tänker jag inte heller knäppa kort av mitt ansikte, utan låter var och en föreställa sig styggelsen!
Idag satt jag i solen och väntade på bussen, med mitt "skägg" då en man med en systemkasse vågar sig fram och sätter sig bredvid mig.
Efter en liten stund säger han någonting, så artig som jag är plockar jag av mig mina hörlurar och frågar vad han sa. "Blommor?" upprepar han då och pekar på min stora pappkasse med en ganska stor fikus i. (Och fikus är här synonymt med krukväxt...)
Mannen med systemkassen har på sina kinder rejäla fläskkotletter (här kan vi även kalla fläskkotlett för sideburns eller monsterpolisonger), kanske en aning illa skötta, men ändå något en raggare kan få höjt självförtroende av.
Tidigare i mitt korta liv har jag inte samtalat mycket med kotlettbeprydda män, så jag tror att det var min protest mot aftonbladet som opinionsbildare som inbjöd till samtalet.
Vi hade något gemensamt han och jag, ansiktsbehåring!
Coolt som sjutton tycker jag, en ny värld har öppnat sig för mina ögon!
Det var allt jag hade att rapportera för tillfället!
Aftonbladet har börjat med en äcklig sak kallat mustaschkampen, där stackars män skall tvingas spara mustasch, fotografera sig själva med densamma och vara med i någon tävling.
Allt detta för att rädda livet på folk som har prostatacancer, eller möjligen förebygga utvecklingen av cancer i prostatan.
Hur rimmar detta då? Illa såklart. Ingen blir frisk från, eller undviker, prostatacancer bara för att de odlar mustasch. Det är ju såklart pengarna det genererar när man skickar sms och röstar på den snyggaste mustaschen, som senare påstås gå till cancerfonden, som räddar liv.
Pengar räddar liv, inte mustascher!!!
Sen så kan man ju fråga sig om det är ett ändamål som helgar medlen... Detta med att samla in pengar till cancerfonden genom att ett nyhetsmedium agerar opinionsbildare...
Tjaaa. Aftonbladet tjänar ju massa pengar på att man går in på deras hemsida och tittar på bilderna, då det ju är späckat med reklam överallt på aftonbladet.se...
Bra tänkt aftonbladet, men jag tycker ni begår justitievåldtäkt (vad det nu kan vara...?)!
Som protest tänker jag raka mig enbart på överläppen ett tag framöver, och då jag tyvärr inte har någon rejäl skäggväxt, utan en ganska blek kopia av ansiktsbehåring, tänker jag inte heller knäppa kort av mitt ansikte, utan låter var och en föreställa sig styggelsen!
Idag satt jag i solen och väntade på bussen, med mitt "skägg" då en man med en systemkasse vågar sig fram och sätter sig bredvid mig.
Efter en liten stund säger han någonting, så artig som jag är plockar jag av mig mina hörlurar och frågar vad han sa. "Blommor?" upprepar han då och pekar på min stora pappkasse med en ganska stor fikus i. (Och fikus är här synonymt med krukväxt...)
Mannen med systemkassen har på sina kinder rejäla fläskkotletter (här kan vi även kalla fläskkotlett för sideburns eller monsterpolisonger), kanske en aning illa skötta, men ändå något en raggare kan få höjt självförtroende av.
Tidigare i mitt korta liv har jag inte samtalat mycket med kotlettbeprydda män, så jag tror att det var min protest mot aftonbladet som opinionsbildare som inbjöd till samtalet.
Vi hade något gemensamt han och jag, ansiktsbehåring!
Coolt som sjutton tycker jag, en ny värld har öppnat sig för mina ögon!
Det var allt jag hade att rapportera för tillfället!
Etiketter:
aftonbladet,
fikus,
mustasch,
opinion,
pengar
fredag, maj 04, 2007
Ibland undrar man...
... om man är riktigt korkad eller bara stendum.
Varför i hela friden skulle jag vilja göra om layouten på min blogg, när jag i samma andetag tar livet av min superintressanta sitemeter???
Tjaaa, någon anledning finns det säkert, för det var precis vad jag gjorde det.
Och nån länk till nåt annat gjorde jag mig säkert av med i samma veva.
Och inte blev det mycket snyggare heller...
Summan av den kontenterade, eller möjligen kontaminerade, kardemumman är som följer: Back up! Säkerhetskopiera filer!
Men när man inte är datanörd så vet man ju inte sånt... Det är för avancerat!
Så nu är jag helt plötsligt nere på 1 enda liten besökare. Och den besökaren är... JAG!
Varför i hela friden skulle jag vilja göra om layouten på min blogg, när jag i samma andetag tar livet av min superintressanta sitemeter???
Tjaaa, någon anledning finns det säkert, för det var precis vad jag gjorde det.
Och nån länk till nåt annat gjorde jag mig säkert av med i samma veva.
Och inte blev det mycket snyggare heller...
Summan av den kontenterade, eller möjligen kontaminerade, kardemumman är som följer: Back up! Säkerhetskopiera filer!
Men när man inte är datanörd så vet man ju inte sånt... Det är för avancerat!
Så nu är jag helt plötsligt nere på 1 enda liten besökare. Och den besökaren är... JAG!
torsdag, maj 03, 2007
Det finns så mycket här i livet som man inte kan förklara...
Hej alla glada.
Ibland här i livet så kan man bli extra glad.
Lite sådär lycklig liksom, komma in i ett glädjerus.
Det jag nu ska berätta om påminner inte alls, på något sätt, om ett glädjerus.
Däremot kan man kanske prata om lite fascination kanske?
Eller åtminstone förvåning.
Nu tycker jag att vi struntar i vad det kan påminna om och kommer till saken, liksom...
Så här är det. När man går in på min lilla blogg, som inte uppdaterats på snart ett år, så registreras det med ett litet fint program, vilket gör att jag i efterhand kan kolla från vilken sida mina besökare har tagit sig hit.
Flera, de flesta, har av misstag klickat sig hit när de gjort en sökning på google efter något som jag möjligen nämnt i något inlägg.
Även om jag nämnt något av det man söker genom google så är jag helt på det klara med att jag aldrig, notera användningen av begreppet ALDRIG, har skrivit det som personen som besökt google egentligen söker. Jag bidrar alltså inte med svaret på frågan.
Vad frågan än må vara.
Utan att säga att min blogg inte tjänar något syfte i denna värld, vill jag bara göra detta klart innan jag går vidare; på min blogg finner du inga svar, vad din fråga än är, och om det verkar som om du funnit svaret på din fråga på min blogg; då är din fråga felställd!!!
Nu går vi vidare, även om vi håller oss i farvattnen efter det jag just diskuterat.
Några av sökningarna på google, som jag hyperlinkar varje gång för de sällsynta tillfällen då du inte skulle kunna adressen eller ha en för gammal browser som inte kan komplettera när du bara skriver google i sökrutan, som slänger upp min blogg som ett prioriterat sökresultat är ganska underliga, andra väldigt förståeliga.
Om du till exempel söker på ordvist får du upp min blogg väldigt högt, faktiskt både som träff nummer ett (1) och två (2)!!!
De sökningar som jag nu ska redogöra för är, jag vill bara först klargöra detta, verkliga sökningar som någon dåre verkligen tagit sig tid att, med sina psoriasisbeklädda pekfingrar (troligen i alla fall), genomföra, det vill säga att dunka ner tangenterna i den ordning som krävs för att genomföra en sökning på google.
En sökning som gjorde mig lite glad är följande; en komplett dåre, idiot eller möjligtvis en katt eller ett annat fyrfota djur har faktiskt sökt efter dionne warwicks kusin. Och tror du att google tillhandahåller träffar på en så urbota dum sökning? Uppenbarligen, för om man klickar på första träffen kommer man: ... HIT!
Är det inte dumt så säg...
En något dummare sökning, som faktiskt gjorde att jag ansträngde mina ansiktsmuskler och lade mig till med ett temporärt leende, är följande sökning... Nog är det smickrande att en ballongskalle tagit sig till min blogg genom en sådan korkad sökning...
Vi fortsätter med sökningarna. När det gäller det svenska språket är det faktiskt ganska många som inte förstår sig på varför man ska kunna så många olika ord. Det räcker väl med tjabba och tjena och liksom och läget... Men jag säger: ICKE!
Ett av de orden jag brinner extra mycket för är faktiskt "Ponera".
Ponera då att du skulle vilja söka efter det ordet på google... Och ponera vidare att du får upp några relevanta träffar, och tänk nu för all del på att google lägger de mest relevanta träffarna högst upp...
Lite kul tycker jag... (och hajjar du inte vad som är kul klickar du på tok för lite på mina länkar jag lägger in i texten... Klicka nu på länken ovanför denna mening!!! "mest relevanta" har jag gjort till en liten länk, så klicka där och begrunda dina synder!!!)
Men det bästa som någonsin hänt mig, eller kommer att hända någon som kommer att hända mig senare, om jag och den personen som det händer lägger händerna på varandra så tycker jag att vi händar varandra... Eller nåt.
Hur som helst så är det sökningen efter "definition av en nationalhjälte".
Jag vet inte riktigt hur jag ska tolka sökresultatet, är det så att det är möjligt att JAG, petit moi, är definitionen av en nationalhjälte?
Eller är det som så att det är jag som sitter inne med definitionen av begreppet nationalhjälte?
Jag känner mig som en nationalhjälte, det är inget att diskutera.
Jag är ju faktiskt en väldigt bra människa.
Ingen har någonsin mördat mig, i det liv jag lever just nu, och det känns som om jag är en förebild för, tjaa, för alla faktiskt.
Och varför är då just jag en förebild för alla, oavsett nationalitet?
Joo, för att jag tycker att jag är bra, och det är väl det man ska tycka om sig själv.
Så, alla ni där ute som känner att ni hittat svaret på definitionen av en nationalhjälte på min blogg; ÄT SKIT!!!
Och va lite uppmärksamma va!
Jag sa ju tidigare att ni inte hittar svar på någonting här, och om det verkar som om ni gör det, måste ni ställa frågan igen, men denna gång på rätt sätt!!!
Vad jag just skrivit om defionitionen av en nationalhjälte är ju bara blaj, jag har inte ens ansträngt mig för att få det grammatiskt korrekt!!!
Så ge upp va.
Och sök igen!
Men hur det än låter, i min lilla irriterade ton, så älskar jag er alla!!!
Puss och kram!
Ibland här i livet så kan man bli extra glad.
Lite sådär lycklig liksom, komma in i ett glädjerus.
Det jag nu ska berätta om påminner inte alls, på något sätt, om ett glädjerus.
Däremot kan man kanske prata om lite fascination kanske?
Eller åtminstone förvåning.
Nu tycker jag att vi struntar i vad det kan påminna om och kommer till saken, liksom...
Så här är det. När man går in på min lilla blogg, som inte uppdaterats på snart ett år, så registreras det med ett litet fint program, vilket gör att jag i efterhand kan kolla från vilken sida mina besökare har tagit sig hit.
Flera, de flesta, har av misstag klickat sig hit när de gjort en sökning på google efter något som jag möjligen nämnt i något inlägg.
Även om jag nämnt något av det man söker genom google så är jag helt på det klara med att jag aldrig, notera användningen av begreppet ALDRIG, har skrivit det som personen som besökt google egentligen söker. Jag bidrar alltså inte med svaret på frågan.
Vad frågan än må vara.
Utan att säga att min blogg inte tjänar något syfte i denna värld, vill jag bara göra detta klart innan jag går vidare; på min blogg finner du inga svar, vad din fråga än är, och om det verkar som om du funnit svaret på din fråga på min blogg; då är din fråga felställd!!!
Nu går vi vidare, även om vi håller oss i farvattnen efter det jag just diskuterat.
Några av sökningarna på google, som jag hyperlinkar varje gång för de sällsynta tillfällen då du inte skulle kunna adressen eller ha en för gammal browser som inte kan komplettera när du bara skriver google i sökrutan, som slänger upp min blogg som ett prioriterat sökresultat är ganska underliga, andra väldigt förståeliga.
Om du till exempel söker på ordvist får du upp min blogg väldigt högt, faktiskt både som träff nummer ett (1) och två (2)!!!
De sökningar som jag nu ska redogöra för är, jag vill bara först klargöra detta, verkliga sökningar som någon dåre verkligen tagit sig tid att, med sina psoriasisbeklädda pekfingrar (troligen i alla fall), genomföra, det vill säga att dunka ner tangenterna i den ordning som krävs för att genomföra en sökning på google.
En sökning som gjorde mig lite glad är följande; en komplett dåre, idiot eller möjligtvis en katt eller ett annat fyrfota djur har faktiskt sökt efter dionne warwicks kusin. Och tror du att google tillhandahåller träffar på en så urbota dum sökning? Uppenbarligen, för om man klickar på första träffen kommer man: ... HIT!
Är det inte dumt så säg...
En något dummare sökning, som faktiskt gjorde att jag ansträngde mina ansiktsmuskler och lade mig till med ett temporärt leende, är följande sökning... Nog är det smickrande att en ballongskalle tagit sig till min blogg genom en sådan korkad sökning...
Vi fortsätter med sökningarna. När det gäller det svenska språket är det faktiskt ganska många som inte förstår sig på varför man ska kunna så många olika ord. Det räcker väl med tjabba och tjena och liksom och läget... Men jag säger: ICKE!
Ett av de orden jag brinner extra mycket för är faktiskt "Ponera".
Ponera då att du skulle vilja söka efter det ordet på google... Och ponera vidare att du får upp några relevanta träffar, och tänk nu för all del på att google lägger de mest relevanta träffarna högst upp...
Lite kul tycker jag... (och hajjar du inte vad som är kul klickar du på tok för lite på mina länkar jag lägger in i texten... Klicka nu på länken ovanför denna mening!!! "mest relevanta" har jag gjort till en liten länk, så klicka där och begrunda dina synder!!!)
Men det bästa som någonsin hänt mig, eller kommer att hända någon som kommer att hända mig senare, om jag och den personen som det händer lägger händerna på varandra så tycker jag att vi händar varandra... Eller nåt.
Hur som helst så är det sökningen efter "definition av en nationalhjälte".
Jag vet inte riktigt hur jag ska tolka sökresultatet, är det så att det är möjligt att JAG, petit moi, är definitionen av en nationalhjälte?
Eller är det som så att det är jag som sitter inne med definitionen av begreppet nationalhjälte?
Jag känner mig som en nationalhjälte, det är inget att diskutera.
Jag är ju faktiskt en väldigt bra människa.
Ingen har någonsin mördat mig, i det liv jag lever just nu, och det känns som om jag är en förebild för, tjaa, för alla faktiskt.
Och varför är då just jag en förebild för alla, oavsett nationalitet?
Joo, för att jag tycker att jag är bra, och det är väl det man ska tycka om sig själv.
Så, alla ni där ute som känner att ni hittat svaret på definitionen av en nationalhjälte på min blogg; ÄT SKIT!!!
Och va lite uppmärksamma va!
Jag sa ju tidigare att ni inte hittar svar på någonting här, och om det verkar som om ni gör det, måste ni ställa frågan igen, men denna gång på rätt sätt!!!
Vad jag just skrivit om defionitionen av en nationalhjälte är ju bara blaj, jag har inte ens ansträngt mig för att få det grammatiskt korrekt!!!
Så ge upp va.
Och sök igen!
Men hur det än låter, i min lilla irriterade ton, så älskar jag er alla!!!
Puss och kram!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)